Vart går USA? 17 oktober
Vi har i styrelsen försökt erbjuda föredrag i tiden eller aktuella frågor i samhällsdebatten. I våras inbjöd vi till ett föredrag med rubriken: Vart går Europa? Det var mycket uppskattat, så i höst bjöd vi in till ett ämne som är av stort intresse och nu tar mycket plats i media. Vart går USA och vad händer i det kommande presidentvalet? Onsdagen den 17 oktober samlades 27 intresserade seniorer för att lyssna till Docent Adam Hjortén från Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet.
Höstlunch på Stadsmuseet, 17 september
Cirka 30 seniorer samlades den 17 september på Stadsmuseets kafé för att äta lunch tillsammans och umgås.Det sköna sensommarvädret lockade många ut på museets terrass, med utsikt över Riddarfjärden och Gamla Stan. Man kunde också se arbete som pågår att förändra Slussen och allt trafikflöde genom den. För de seniorer som passade på att se på museets utställningar kunde Förnyelsen av Slussen och Stockholm begrundas mot den bild av Stockholms historia under 500 år. som museets utställningar ger.
Lunchen gav möjlighet till samvaro under livliga diskussioner, avbrutna av firandet av Axel Skoughs 75 årsdag med sång och gratulationer.
Lars Olsson
Skultuna Messingsbruk grundades av kung Karl IX år 1607. Han behövde vända handelsbalansen så att Sverige kunde exportera mässing i stället för att importera. Exportinkomster behövdes för att betala av de svenska lånen till hansastäderna som uppstått efter Gustav Vasas krig mot danskarna.
Det var mot ett sommarfagert Skultuna som seniorföreningarna i Stockholm och Örebro från varsitt håll styrde den 14 september, Totalt var det närmare 60 SCB -seniorer som samlades, varav 23 från Stockholm.
Vi fick under guidningen både se det blomstrande landskapet runt Svartåns forsar och lyssna till hur bruket haft både glansdagar och förfall under seklens gång. Översvämningar av Svartån, missväxt och grav misskötsel av brukets ekonomi har avlöst varandra som orsaker till motgångarna, men mellan dem har ändå idogt arbete kunnat ge blomstring för bruket och dess invånare. Skultunas främsta produkt är naturligtvis mässing, som fått användning till allt från ljusstakar i hem och kyrkor till mässingsknappar i militärens uniformer. Även jordbruksprodukter som smör och spannmål har dock exporterats genom åren.
Efter guidningen gavs möjligheter till shopping inom brukets butiker och sedan lät vi oss väl smaka av en gemensam lunch.
Därefter fortsatte färden till Åsby Hem & Trädgård, där alla trädgårdsälskare kunde botanisera bland blomster och trädgårdsredskap.
Efter denna trevliga sommarutflykt kunde vi sedan trötta sätta oss i bussen för hemfärd.
Lars Olsson (bilder Anders Rickardsson)
Göran von Sydow som berättade för oss om ”Vart går Europa?”.
Onsdagen den 17 april satte sig trettio scb-seniorer till rätta för att lyssna på statsvetaren Göran von Sydow som berättade för oss om ”Vart går Europa?”. Göran von Sydow är chef och direktör för den lilla myndigheten Sieps, som står för Svenska institutet för europapolitiska studier. Det har han varit sedan 2019 och han har även medverkat i SVT:s valvakor vid EU-valen 2014 och 2019. Nu är det bara ett par månader kvar till nästa EU-val, så frågan om vart Europa går är högaktuell. Hur vi kan vi skapa ett större intresse för valet och framförallt hur ska vi få fler väljare att få kunskap om vad EU-samarbetet innebär och hur det politiskt skiljer sig från det politiska arbetet i de enskilda medlemsländerna - detta är svåra frågor att lösa.
Seniorföreningens årsmöte 2024
Fredagen den 8 mars hade Seniorföreningen kallat till årsmöte. Platsen var SCB i Solna och GD Joakim Stymne var inbjuden för att ge oss lite aktuellt från SCB:s värld. Det var hela 30 medlemmar som mötte upp. Det är en bra siffra för ett årsmöte.
Tisdag 14 mars hade vi SCB-seniorer i Stockholm vårt årsmöte och var ett 30-tal medlemmarsom samlades. Under Benny Johanssons erfarna ledning avverkade vi punkt för punkt pådagordningen. Inga obehagliga överraskningar! Tvärtom, ekonomin är god och vi ser framemot nya trevliga aktiviteter.Anders Rickardsson som varit vår ordförande i 12 år avgick, men bara som ordförande – hanblir kvar i styrelsen. Till ny ordförande valdes Lars Olsson som kom in i styrelsen förra året.Vi hoppas han blir kvar i flera år till! Ann-Charlott Tillman är årets nykomling i styrelsen,medan Gunilla Edling valt att lämna styrelsen. I övrigt blev det omval på de platser som varaktuella, likaså vad gäller revisorerna. Även valberedningen ställde upp för omval – dettackar vi för!Efter årsmötet fortsatte vi med gemensamt kaffe- och tårtkalas. Smakade bra!
Vid pennan: Gunilla Davidsson
Drygt 30 seniorer mötte upp till vår gamla arbetsplats Garnisonen den 13 februari, fettisdagen, på eftermiddagen. Tillsammans laddade vi upp med en semla, även om en och annan hittade andra små läckerbitar till fikat. Vissa följde också den norrländska traditionen med varm mjölk till semlan. Det var inget fast mötesprogram, utan diskussionens vågor gick höga kring olika samtalsfrågor vid de olika borden. Många uppskattade mötet och en och annan tyckte det kunde bli en tradition.
Lars Olsson
Arne Modig – med ett förflutet på SCB - gästade föreningen den 13 april. Det var släkten, och då främst hans mormor, som kom i centrum, och Arne berättade målande om hennes liv som piga ochså småningom statarhustru på Julita gård.
Läs hela Arnes berättelse....
Nya spårvägsmuséet 25 maj
Stockholms kollektivtrafiks utveckling under 500 år blev temat för seniorföreningens möte den 25maj som samlade ca 20 av föreningens medlemmar. Det blev en exposé av hur de kollektivakommunikationerna utvecklats i takt med både den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen istort.
Den första lokaltrafik som kan kallas kollektiv utvecklades på Stockholms vattenvägar på 1600 talet.Vattnet erbjöd de bästa möjligheterna till förflyttning eftersom vägnätet var outvecklat ochStockholm var byggt på öar. Det var kvinnor, ”roddarmadamer”, som mot avgift rodde kunder, oftastherrskapsfolk till de destinationer de önskade. Roddbåtarna var stora och tunga och roddes av tvåmadamer. Jobbet som roddarmadam blev en möjlighet till försörjning för de många kvinnor som blevänkor under stormaktstidens många krig.
Under 1800 talet fick roddarmadamerna konkurrens från dalkullor som använde lättare båtar iblandframdrivna med trampordningar som drev skovelhjul. Ångslupar kom från slutet av 1800 talet ochframåt att successivt dominera sjövägarna i och runt Stockholm
I takt med att vägarna förbättras blev landsbundna transporter vanligare i första hand genom hästar.Hästomnibus blev vanligt på Stockholms gator under 1800 talet och snart öppnades ocksåhästspårvägar. På Söder hade de hästdrivna ekipagen svårigheter med backarna och byttes ut motångspårvagnar.
Elspårvagnar tar över kring sekelskiftet och blev det viktigaste kollektiva kommunikationsmedletinom staden under 1900 talets första hälft. Men högertrafikomläggningen 1967 blev en vändpunktför spårvagnarna. De försvann nästan helt och ersättes av bussar
Tunnelbanan, som började utvecklas efter andra världskriget blev med fortsatt utveckling en viktigcentral komponent i Stockholms kollektivtrafik liksom pendeltågen för längre resor.
Lars Olsson
Visning av Stadshuset 13 september
En regnig onsdag, den 13 september, möttes 23 tappra SCB-seniorer vid Stadshuset för en jubileumsvisning med tanke på att det i juni var 100 år sedan Stadshuset officiellt invigdes. Vi fick vara med om en rundtur i de vackra salarna och lyssna till vår guides intressanta berättelse över husets historia under de 100 år som gått sedan invigningen. Trots den mulna himlen lyste det om den Gyllene Salen och där fanns det mycket att ta till sig om de vackra mosaikväggarna. I Rådssalen, där stans politiker sammanträder, finns otroligt välbevarade och välpolerade möbler som formgavs av Carl Malmsten. Som åhörare på läktaren ovanför när det är stadsfullmäktigemöte, får man dock sitta på träbänkar, men de är lika gamla. Vi undrade varför det heter Blå Hallen när väggarna är av röd tegel. Stadshusets arkitekt Ragnar Östberg, som hade många marina idéer för Stadshuset, hade från början tänkt sig att putsa tegelväggarna och måla dem blå, men eftersom teglet var så vackert och dessutom var varje tegelsten vald med omsorg, så han hade inte hjärta att måla väggarna blåa. Men redan från början på ett tidigt ritningsstadium hade han kallat utrymmet som skulle bli den stora festsalen för Blå hallen. Det namnet fastnade och försvann aldrig. Man kan bara besöka och gå runt i Stadshuset med guide, men gör gärna det!
Gunilla Davidsson
Höstlunch på Kvarnen 27 september
Hösten – eller snarast sensommarens – lunch på Kvarnen lockade ca 30 seniorer till den klassiska söderkrogen. Vällagad husmanskost och umgänge lovas på Kvarnens hemsida och det uppfylldes med råge för deltagande seniorer. Det glada sorlet gjorde dock att de inledande välkomstorden av undertecknad hade svårt att nå ut till alla hörn av lokalen, varför en kort resumé ges här.
I välkomsttalet påmindes om att det i år är 45 år sedan föreningen bildades. På denna hemsida finns också länk till protokollet från det konstituerande mötet år 1978. Harald Westerlund valdes då till föreningens första ordförande. På hemsidan finns också nedtecknade minnen från medlemmar i föreningen. Man kan då se att drivkraften i föreningen har varit att träffa och umgås med gamla arbetskamrater, men samtidigt göra det inom en mötesverksamhet som lockar med intressanta ämnen, och inte minst att följa utvecklingen av den offentliga statistiken.
Detta arv från föreningens tidigare verksamhet sporrar det fortsatta arbetet. Just nu gäller det program för föreningen under våren 2024, vilket styrelsen nu arbetar med och där alla synpunkter och förslag är välkomna.
Därutöver nämndes höstens kommande arrangemang, möte med Leif Pagrotsky 24 oktober, julfest 4 december samt träffarna på Arturs café första onsdagen varje månad.
Lars Olsson
Den 9 februari hade Seniorföreningen inbjudit till en guidad visning av Bååtska Palatset. Det blev snabbt fullbokat och visningen upprepas den 9 mars. Palatset visas endast för bokade grupper. Vi var 20 medlemmar som mötte upp och fick en spännande tur i ett mycket stort palats med flera stora och praktfulla salar med högt till taket. Fotografering var inte tillåtet, så det blir inga interiörbilder i detta referat. Palatset är nog okänt även för många stockholmare.
Bååtska Palatset är ett av Stockholms bäst bevarade 1600-tals palats. Det är numera Svenska Frimurare Ordens Stamhus. Palatset är beläget på Blasieholmen. Här finns dokumenterade historiska händelser från 1300-talet med bl.a. industri- och varvsverksamhet. Under stormaktstiden ville regenterna få en mer representativ omgivning nära slottet. Varvsverksamheten flyttades till Skeppsholmen. Drottning Kristina skänkte en tomt till friherren Seved Bååt, som också var riksskattmästare. Han byggde palatset efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Bååt avled innan palatset var helt färdigt. Änkan sålde palatset till sin bror, greve Stenbock, som sedan fullbordade palatset. Efter stormaktstidens slut under 1700-talet hade enskilda personer inte längre behov av eller råd med stora palats. Bååtska delades upp på flera hyresgäster, bl.a. franska ambassaden. Med kungens hjälp köpte Frimurarorden palatset 1874. Man har varsamt renoverat och byggt om. Ett arbete som fortfarande pågår.
Den pampiga entréhallen ska i stort vara som på 1600-talet, men den ståtliga bankettsalen innanför entrén var från början gårdsplan med stall. Via en paradtrappa kommer man upp till andra våningsplanet med flera praktfulla och katedralliknande salar i olika storlekar.
Läs hela reportaget som Anders Rickardsson skrivit: Bååtska Palatset....
2024-09-18
2024-08-22
