Innehållet i rödmarkerade länkar är ej tillgängligt för tillfället.
Besök på Epiroc i Örebro
Onsdag 11 februari 2026
Denna dag besökte SCB:s seniorförening Epiroc i Örebro. Epiroc har sitt huvudkontor i Stockholm och tillverkningsanläggningar finns i Sverige, USA, Kanada, Australien, Kina, Indien, Japan samt Tyskland. Antalet anställda uppgår till drygt 19 000 personer. I Sverige finns den största produktionsanläggningen i Örebro, med nästan 3 000 anställda, men även fabriker i Fagersta och Kalmar.
Epiroc har sina rötter i Atlas Copco, som grundades 1873 i Stockholm, och erbjöd flera typer av utrustning som användes vid byggande och underhåll av järnvägar. Atlas Copco började tillverka bergborrar 1905. År 1951 köptes AB Växlar & Signaler (AVOS) i Örebro, och här tillverkas fr.o.m. 1992 bergborrmaskiner. Genom förvärvet av Secoroc i Fagersta 1988 blev Atlas Copco världens största leverantör av komplett utrustning för bergborrning. Ingersoll-Rand Drilling Solutions, en tillverkare av stora riggar för spränghålsborrning i USA, förvärvades 2004 och gjorde Atlas Copco till en ledande leverantör för borrning ovan jord. I januari 2017 tog Atlas Copcos styrelse beslutet att föreslå till årsstämman att företaget skulle delas upp, och att gruv- och infrastrukturverksamheten skulle bilda ett eget separat bolag. Epiroc skapades och börsnoterades officiellt 2018, och tillverkar främst utrustning för gruv- och anläggningsindustrier.
Epiroc erbjuder en produktportfölj av borriggar, bergborrverktyg, lastbilar och lastare, höjdborrningsutrustning , grävmaskinstillbehör, bergschaktningsutrustning, bergförstärkningsverktyg och ventilationssystem för underjordiska gruvor, samt serviceavtal relaterade till underhåll av utrustning.
Vi fick en guidad rundtur i fabriken, under vilken gavs information om företagets historia och verksamhet. Det rådde fotoförbud överallt inomhus, t.o.m. i receptionen.
Från Boskärsgatan har man utsikt över Epirocs fabriksområde och olika typer av maskiner.
Text och Foto: Anders Karlsson
Träff med nya GD Eva-Lo Ighe
Måndag 16 februari
Det här är Anders Rickardssons text från Eva-Lo Ighes besök hos Stockhomsseniorerna.
Vid vårt besök denna måndag hade Eva-Lo Ighe varit chef för SCB i knappt ett år. Hennes tidigare
arbetsplats var som generaldirektör vid Inspektionen för socialförsäkringar. Hon presenterade
inledningsvis sig själv och kunde rada upp en i staten något ovanlig, men intressant, bakgrund. Hon hade prövat på olika praktiska yrken, bl.a. glasblåsare och gått en sjöbefälsutbildning.
Ett önskemål hade varit att bli arkitekt. Statistikintresset fanns nog också och efter några år fullföljde hon en utbildning i statistik. Eva-Lo har mångårig erfarenhet av att leda statistik och forskningsnära verksamheter från olika roller vid myndigheter både som utredare och chef. Hon har t.ex. varit chef på Rättsmedicinalverket och haft chefsroll i statistik på Försäkringskassan.
Ett annat intressant uppdrag, som hon haft, var som expert i den stora utredningen om SCB från 2012. Denna utredning leddes av Bengt Westerberg och hade rubriken: Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystemet och SCB (SOU 2012:83).
Eva-Lo uppmärksammade annonsen om ledig GD-tjänst på SCB, sökte jobbet och utnämndes av regeringen som ny SCB-chef från 1 april 2025.
Eva-Lo tyckte det var roligt att möta gamla SCB-are. En gång statistiker – alltid statistiker gällde för henne och kanske också för många av oss. Lite aktuell information från SCB var att antalet anställda nu är 1050, varav 2/3 är placerade i Örebro, där också verksledning sedan en tid är placerad.
Hon har arbetat vidare med befintlig organisation och har hittills inte sett några skäl till omorganisation, vilket var en tidig fråga från personalen. Vi som varit med tidigare känner igen bilden, ny chef innebar ofta omorganisation. Mycket av verksamheten löper på som tidigare. Det sker naturligtvis en ständig utveckling med effektivisering och att ta till sig ny teknik. SCB fortsätter att bevaka den för SCB viktiga IT-tekniken. Nu aktuellt är AI-tekniken, som man ser som ett möjligt nytt verk tyg både i vardagen och i produktionen, t.ex. för att hämta in data. Här är man i en tidig utvecklingsfas.
Årsmötet 2026
Torsdag den 5 mars
Hölls i Nikolai församlingshem
Efter sedvanliga mötesförhandlingar berättade Berndt Öhman om sin senaste bok ”Den svårfångade demokratin”.
Under tiden avnjöt vi kaffe och nedanstående läckerheter som här fångats av Leif Haldorson
Stadsvandring i centrala Örebro
14 april 2026
Denna dag hade SCB:s seniorförening bokat in en historisk stadsvandring i centrala Örebro. Per Bäckman, lokalhistoriker och ordförande i Örebro hembygdsförening, berättade om hur staden vuxit fram och om vilka som bidragit till de byggnader och konstverk som kan ses idag. Rundturen inleddes med att vi samlades vid Engelbrektsstatyn på Stortorget.
Engelbrektsstatyn restes 1865 till minne av Engelbrekt Engelbrektsson, som ledde vad som kommit att kallas för Engelbrektsupproret 1434 mot Kalmarunionens kung Erik av Pommern. I konstnären Carl Gustaf Qvarnströms gestaltning är Engelbrekt en hjältefigur som tornar upp sig över torget, ett typiskt exempel för 1800-talets nationalromantiska syn på politik och konst. Om bronsskulpturen liknar den historiske Engelbrekt är det däremot ingen som vet.
Det nuvarande rådhuset uppfördes 1863 i nygotisk stil. Huset ritades av stadsarkitekten Fridolf Wijnbladh, som även är arkitekten bakom många andra byggnader i staden efter den stora branden 1854. I dagsläget är rådhuset säte för Örebro kommuns politiska ledning och dess administration. Vid rådhuset, delvis dold intill ett elskåp, står en liten staty över en pingvin. Den är utförd i brons och lack av Linnéa Jörpeland, och installerades i samband med 2013 års upplaga av OpenArt. Efter biennalen köptes ”Pingvin” in till staden, och örebroarna har tagit den till sina hjärtan och försett den med olika kläder m.m. År 1971 ägde Sveriges första demonstration för homosexuella och bisexuellas rättigheter rum i Örebro. Till minne av denna händelse installerades 2021 ett minnesmärke, utfört av Edith Hammar, i trottoaren vid rådhusets kortsida på Drottninggatan.
Nikolaikyrkan är helgad åt handelsidkarnas skyddspatron Sankt Nikolaus. Den första kyrkan på platsen stod färdig i mitten av 1300-talet. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen som slutfördes år 1900, då kyrkans gotiska stil framhävdes. Engelbrekt begravdes 1436 i Nikolaikyrkan, men p.g.a. helgonkulten kring graven flyttades kvarlevorna i samband med reformationen under Gustav Vasa till en fortfarande okänd plats.
Sparbankshuset hyste tidigare Sparbanken. I anslutning till byggnaden finns en innergård med två skulpturer. ”Arbetet”, utförd i brons 1906 av Theodor Lundberg, visar en man med en spade och kan ses som en hyllning till både det arbete som utvecklade samhället vid förra sekelskiftet och till arbetaren som utförde det, den senare en av Sparbankens målgrupper. ”Rymdfångaren”, med böjda stålformer som ”fångar” volymer av luft mellan sig, är utförd av Örebrokonstnären Lennart Kindgren 1971. Kanske för den blanka stålkonstruktionen också tankarna till farkoster och galaxer i den yttre rymden.
Det gamla Televerkets byggnad vid Kyrkogatan har en vågformig betongrelief, utförd 1973 av den internationellt kända svenska skulptören Lars Englund.
Nikolai församlingshem var enligt traditionen från början en medeltida gillestuga och hyste därefter Örebro trivialskola tills 1809. Under åren 1911–1932 inrymde byggnaden Örebro stadsbibliotek. Nikolai församling hade redan under bibliotekstiden haft lokaler på övervåningen, och när biblioteket flyttade fick man disponera hela huset. Byggnaden fick sin nuvarande ytbeklädnad i kalksten år 1880.
Roberts essens- & extraktfabrik grundades 1910 i Örebro av Robert Roberts och hans son Harry Roberts. Mest känt är företaget för tillverkningen av essenser för julmust och Champis. De första 49 åren huserade Roberts i lokalen på Vasagatan i centrala Örebro, men återfinns numera i stadsdelen Örnsro.
Post- och Telegrafhuset uppfördes 1914, under ledning av stadsarkitekten Magnus Dahlander. Redan 1877 provades telefonapparater i Örebro, samma år som den demonstrerades i Sverige för första gången. Byggnaden är ett exempel på den tidens borginspirerade tegelarkitektur med nationell prägel. Den rikt utsmyckade huvudentrén av huggen sten kröns av lilla riksvapnet och flankeras av två skulpterade örnar.
Konserthuset är sedan 2021 en del av det nybyggda Kulturkvarteret med Stadsbiblioteket, Örebro Kulturskola, Kulturbistron, gymnasieskoleverksamhet samt scenerna Volymen och Akustiken. Konserthuset uppfördes 1932 i nordisk klassicistisk stil, under ledning av stadsarkitekten Georg Arn. Under 2015 genomfördes en större ombyggnad av huset. Framför konserthuset står statyn ”Systrarna”, formgiven 1932 av skulptören Stig Blomberg och donerad till Örebro av apotekaren Oskar Kullberg 1953.
Från Kulturkvarteret har man mot väster/nordväst utsikt över Svartån och hus i funkisstil, Vasakyrkan och Vasabron. Vasakyrkan (Equmeniakyrkan Vasa) uppfördes 1890 av det som då hette Örebro Brödraförsamling, anslutna till Svenska Missionsförbundet. Byggnaden ritades av Skövdearkitekten Lars Kellman.
Vasabron går över Svartån och förbinder Centrum med Östra Bangatan. Flera broar har under årens lopp funnits på platsen. Dagens bro invigdes 1926 och byggdes efter ritningar av Georg Arn. Den är utförd med visuella element i natursten och dekorationer av bildstenhuggare Erik Andersson Lilja. Vid västra stranden av Vasabron ligger Nämndhuset, uppfört 1934 i nordisk klassicistisk stil efter ritningar av Georg Arn. Anledningen till att Nämndhuset byggdes var att Örebro stad behövde nya lokaler för sin förvaltning, eftersom det gamla rådhuset inte längre räckte till.
Trefaldighetskyrkan uppfördes 1909 av det frikyrkliga samfundet Metodistkyrkan i Sverige. Den nygotiska byggnaden med höga gavlar och branta sadeltak ritades av örebroarkitekten Vilhelm Renhult. Även den engelska tudorstilen finns representerad i formen på portar och fönster. Eftersom församlingen år 2015 endast bestod av 40 medlemmar, varav 15 aktiva, beslöt man sig för att sälja kyrkobyggnaden. Örebroföretagaren Lars Alm köpte den och fr.o.m. 2016 hyr Örebro kommuns Kulturskola bottenvåningen i kyrkan. Den stora kyrksalen hålls dock stängd p.g.a. brist på utrymningsvägar.
Elgérigården uppfördes i trä på 1830-talet och är ett av få hus som undgick stadsbranden i Örebro 1854. Bara en del av trädgården som tillhör huset återstår i nuläget, men på ett foto kan man se hur den såg ut år 1895. På bilden syns bl.a. författaren Hjalmar Bergman och hans morfar, Daniel Julius Elgérus, som var gårdens ägare.
Frimurarelogen ligger på Frimurareholmen i Svartån mitt i centrala Örebro. År 1883 förvärvade Svenska Frimurare Orden holmen, och redan ett år senare kunde det nybyggda ordenshuset invigas. Frimurarelogen ritades av slottsarkitekten Hjalmar Sandels. I dagsläget hyser byggnaden restaurang och nattklubb (populärt kallad ”Frimis”), festvåning och lokaler för frimurarnas verksamhet.
Hotel Borgen ligger i en byggnad som ursprungligen byggdes för Örebro sparbank, uppförd 1891 i en romantiserande medeltida stil efter ritningar av arkitekterna Fritz Ulrich och Eduard Hallquisth. Fasaden är utförd i rött tegel och domineras av ett antal torn som får huset att likna en borg. Under tiden som sparbank hade dess kamrer en privat våning i byggnaden. Hjalmar Bergman, vars far var kamrer i banken under slutet av 1800-talet, bodde som barn i huset. Från 1934 till 2013 var byggnaden huvudkontor för tidningen Nerikes Allehanda, och kallades då i folkmun för NA-borgen. Hotellkedjan Strawberry tog över huset 2014 och Hotel Borgen invigdes år 2016.
Örebro slott är beläget på en holme i Svartån. Det uppfördes ursprungligen som en försvarsborg, sannolikt i mitten av 1300-talet. Byggherre var troligen kung Magnus Eriksson. Under hertig Karls tid hade borgen till stor del förlorat sin roll som försvarsanläggning och byggdes om till ett renässansslott. Den senaste större exteriöra förändringen ägde rum i slutet av 1800-talet, då slottet byggdes om i en historieromantisk stil i natursten och tegelsten. En rad viktiga riksdagar och möten har ägt rum på Örebro slott under årens lopp. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län.
Restaurangen Strömparterren är belägen på Varboholmen i Slottsparken. Konditor Pehr Pettersson, även kallad ”Sockerpetter”, fick tillstånd att öppna en servering på holmen 1858. Omkring år 1870 uppfördes den nuvarande träbyggnaden, och glasverandorna tillkom på 1890-talet. År 1881 inköpte ett hotellbolag rörelsen, som länge var sommarannex till Stora hotellet. Strömparterren bedrivs sedan länge som nöjesetablissemang under namnet Villa Strömpis. Längs Engelbrektsgatan vid Strömparterren finns bronsskulpturen ”Monument without a home”, utförd av Knutte Wester 2013. Verket är skapat av konstnären tillsammans med barn på ett barnhem i Riga, och bygger på barnens berättelser och livsöden.
Text och foto: Anders Karlsson
Elgérigården i Örebro
Tisdag den 18 november.
Denna dag besökte SCB:s seniorförening Elgérigården, centralt belägen på Ågatan 2 i Örebro. Elgérigården uppfördes i trä på 1830-talet, och fasaden i senempirstil fick sin nuvarande utformning på 1850-talet. Byggnaden var tillsammans med grannen Fenixhuset det enda huset i denna del av staden som undgick stadsbranden i Örebro 1854.
Namnet kommer av färgeridirektören Daniel Julius Elgérus, som år 1843 köpte huset och bedrev färgeriverksamhet i den vid Södra Strandgatan belägna fastigheten byggd på 1700-talet, numera inrymmande glasmästeri. Tomten gränsade intill Svartån innan Södra Strandgatan drogs fram vid sekelskiftet 1900. Färgeriverksamheten pågick fram till mitten av 1900-talet.
Den herrgårdsliknande byggnaden är än idag en fantastisk privatbostad. Besöket inleddes med kaffe och hembakat bröd. Till kaffet serverades bl.a. madeleinekakor. Den musselformade och sockerkaksliknande kakan har en mild smak av citron och vanilj. Efter kaffet berättade Elisabeth och Karl-Gustav Sjögren om husets intressanta historia.
Författaren Hjalmar Bergman vistades ofta på Elgérigården eftersom makarna Elgérus var hans morföräldrar, och i Bergmans verk återfinns både miljöer och personer från deras hem.
Fem rum i huset visas upp för allmänheten. I vardagsrummet kan porträtt av Ida och Daniel Julius Elgérus beskådas..Ett stort bibliotek är inrymt i bottenvåningen. Makarna Sjögren återgav ett antal sanna berättelser om Hjalmar Bergman och Jeremias i Tröstlösa.
Text och foto: Anders Karlsson
Se fler foton från Elgérigården här…
Grythyttans stålmöbler och Gästgiveriet
|
Onsdag den 15 oktober |
|
 |
 |
|
Golftävling 20 september Tävlingsledare: Eva Bolin Onsdagen den 20 september samlades 8 tappra golfare på Kårsta golfbana för att, trots strilande regn, utse en seniormästare bland pensionerade scb:are. Vi inledde med lunch och smakade på de berömda Kårstarullade köttbullarna, innan golftävlingen tog vid. Banan var verkligen inte lättspelad utan tung och våt och det blev en hel del extra slag. Den som klarade det allra bäst och som nu kan titulera sig seniormästare 2023 var Staffan Tellander. Stort grattis! Vi hade i alla fall en trevlig runda och det är alltid kul att träffa gamla arbetskamrater. Vi hoppas på en ny tävling nästa säsong.  |
Vårpromenader…
|
Guide: Staffan Tellander, Nordsjön/Söderhavet Vecka 9I strålande sol och med tydlig vårkänning I luften genomfördes seniorföreningens första onsdagspromenad. Den 1 mars strosade en förväntansfull liten skara runt Söderhavet och Nordsjön under Staffans kunniga ledning. Under promenaden delgav Staffan oss mycket om traktens historia och den verksamhet som Yxhult bedrivit på platsen. Sjöarna är egentligen två stora dagbrott som vattenfyllts sedan verksamheten gått i graven. Övriga deltagare hade också koppling till platsen och vi fick flera fina utflyktstips. Efter vägen var det dags för en fikastund i solen som värmde skönt. Turen var ca 6,5 km och med ett makligt tempo var vi åter vid utgångsplatsen efter dryga två timmar.  |
- Besök i nya Kulturhuset
- Svanarnas värld
- Höstlunch
- Frövifors Bruksmuseum
- Årsmötet
- Citypassagen
- Höstpromenad
Nora – Pershyttan
Vi var 18 personer som hade samlats vid fontänen på torget i Nora kl. 10.00 den 25:e augusti för att hänga med på en guidad stadsvandring. Som guide hade vi en trevlig och kunnig dam vid namn Annika Reuter. Hon visade på en plakett som finns på marken bredvid fontänen. Den är ett bevis på att Nora fått Europa Nostra-priset. Utmärkelsen tilldelades för god byggnads- och kulturminnesvård och Nora fick den 1993.
Onsdag 25 augusti
Annika tog oss sedan ner längs Rådstugugatan. Där visade hon hur man (grovt) kan åldersbestämma trähusen. Har huset fönster med två rutor ovanpå varandra är huset från 1700-talet, tre rutor från 1800-talet. Vi fick även titta på hur en innergård kan se ut. Det är imponerande hur stora innergårdarna kan vara, inget man anar från gatan! Byggnadssättet med långa husfasader längs med gatan skulle visa hur förmögna bergsmännen var, ju längre hus desto rikare.
Via Söderlånggatan tog vi oss till Nora Resecentrum som vi beskådade på håll. Det är inte så länge sedan som området gjordes om till vad det är idag. I vänthallen finns även ett litet tågmuseum. En kort promenad längs med vattnet på Strandpromenaden och vi var framme vid Strandstugan.
Eftersom guidningen var tidigarelagd en timme mot vad som tidigare hade annonserats så fick vi en dryg timme på egen hand på stan innan vi intog en väldigt god lunch på Stadshotellet!
Efter lunchen åkte vi till Pershyttan där människor brutit malm och tillverkat järn från 1300-talet fram till modern tid. Från att ha haft tur med vandringsvädret i Nora så var vädergudarna väldigt lynniga i Pershyttan. Från sol till blåst och regn tillbaka till sol osv. men humöret var på topp i alla fall.
Vår guide, berättade att alla gruvor i området har förbindelse med varandra nere i jorden.
Han visade stora maskiner som via en gruvlave hissade upp malmen från gruvschakten. Den långa stånggången, 200 meter lång nu men hade varit 500 meter förr, var i gång. Ett imponerande byggnadsverk! Den användes för att pumpa upp vatten från gruvhålen.
Själva hyttan fick sin nuvarande utformning 1856 och inrymmer bland annat rostugn och träkolsbaserad masugn. Idag står hyttan där precis som den lämnades efter sista blåsningen 1953, komplett med utrustning och allt. På hyttbacken står också ett av de stora kolhusen kvar. Närmast hyttan bodde bergsmännen vars herrgårdslika gårdar från 1700- och 1800-talet vittnar om både rikedom och status. De krönta skorstenarna var bergsmännens igenkänningstecken.
Vid pennan Kjell Abrahamsson
Se en presentation av Magnus Nyström och Annika Johansson från SCB
Hur ser vår bilflotta ut?
Vårens aktiviteter
|
Besök på Örebro läns idrottshistoriska sällskap (ÖLIS) den 22 januari 2020 Vi var 16 personer från seniorföreningen som anmält oss till studiebesöket. Väl där var det inte enbart Sven-Arne Ahlberg utan också Thomas Eklund som hälsade oss välkomna. Thomas började med att informera oss om sällskapet. ÖLIS bildades 1985. Som ordförande då valdes Henry Allard, tidigare talman i riksdagen. Thomas berättade om olika idrottsmän från länet som blivit kända både nationellt och internationellt. Han berättade också om sällskapets olika aktiviteter, bl.a. caféträffar med olika tema och inbjudna lokala idrottsmän/kvinnor samt ett par möten under åren med framstående rikskända idrottare eller profiler inom press/media. Föreningen har ca. 850 medlemmar. Vi fick sedan berätta om våra egna kopplingar till idrotten. 
Sven-Arne tog sedan över och berättade om ÖSK. Föreningen bildades 1908 och har en mängd idrotter på sin lyra. Bandyn t.ex. var riktigt stor på 50-talet med flera SM-tecken. Inom fotbollen har det inte i modern tid blivit något SM-tecken även om det var riktigt nära 1994 då ÖSK tog stora silvret. Mer info om ÖLIS finns på deras hemsida www.olis.nu. |
|
Höstens aktiviteter |
|
|
Efter en vår och sommar med Corona och inställda aktiviteter i hela samhället såväl som i vår förening fick vi äntligen till en aktivitet. Det blev ett föredrag som hölls i City konferenscenter. Vi bokade in det största konferensrummet, Sulan, där vi kunde hålla avstånd mellan varandra. Det kändes som det var efterlängtat med någon form av social samvaro men med respekt för social distansering. 19 personer kom till vårt möte där Roger Q Hjelmqvist berättade och visade bilder från sina resor. Han presenterade sig som rese- och safariledare med samarbete med bl a Contour Air och WWF. Han har rest till många olika ställen i världen med kameran som ständig följeslagare. Han har bland annat besökt Uganda cirka 30 gånger. Roger berättade om fyra olika miljöer och platser och visade bilder därifrån. Många vackra bilder på djur och natur. Han berättade om människoapor: orangutang, schimpans, gorilla och gibbonapa. De har 96% – 99% lika DNA som människan. En annan egenskap hos dessa apor är deras händer. De har en motstående tumme precis som människan så de har samma greppförmåga som människan. Första stoppet blev Borneo där vi fick se bilder på orangutanger och andra mer eller mindre kända fyrfota djur, fåglar och ormar. Nästa stopp blev Svalbard. Där regerar isbjörnen. Det enda rovdjur som ser människan som ett byte. Och i dess följe har vi polarräven. Huvudsaklig föda är säl. Fikapaus. Eftersom vi var enda gästerna på konferenscentret hade vi gått om plats även vid fikastunden. Nästa besök var Galapagosöarna. Ett paradis för Darwin på sin tid där han fick stöd för sina idéer om arternas naturliga urval. Vi fick se bilder på fåglar och andra djur som enbart finns på dessa öar.  Sista stoppet var Uganda, bergsgorillornas land. I trakterna vid Uganda, Kongo och Rwanda finns ett antal nationalparker. Där lever bergsgorillorna. Alla har vi sett reportage och filmer om de Dimhöljda bergens gorillor och allt arbete för att rädda miljön och gorillorna. Tjuvjägare har decimerat stammen kraftigt och antalet har varit nere i ca 300 stycken. Numera är det drygt 1000 individer, alla är identifierade och har ett eget namn. I arbetet med att rädda gorillorna och även andra djur i trakten som flodhästar gällde det att få med sig lokalbefolkningen. De har fått jobb som parkvakter och medhjälpare som bärare och vägvisare när man har safari rakt in i djungeln. Ett mycket farligt jobb när tjuvjägarna skjuter först och inte ställer några frågor. När man får tag på en tjuvjägare så kan straffet bli betydande. Den person som nyligen sköt en känd gorilla och åkte fast fick 11 års fängelse. Alla expeditioner till gorillornas hemvister är inställt tills vidare. Aporna är nämligen mottagliga för Coronaviruset. Som slutfråga till Roger undrade vi om det fanns någonstans på jorden som han inte hade varit till och gärna skulle vilja se. Svaret var Nya Zeeland. Vid pennan: Per-Henry Persson, vid kameran: Jan-Aage Haaland |
|
Höstutflykt till Sannaheds friluftsmuseum 2 september 2020 |
|
|
Onsdagen den 2 september styrde ett 20-tal deltagare i SCB:s seniorförenings utflykt kosan söderut den korta biten till Sannahed strax söder om Kumla. För ovanligheten skull åkte alla i egna bilar i stället för som vanligtvis med buss.Detta som ett resultat av den pågående coronapandemin. |
|
 |
|
|
Sannaheds friluftsmuseum var målet för dagen med guidning på den gamla exercisplatsen och militärförläggningen från tiden runt förra sekelskiftet. I härlig sensommarsol mötte en guide upp i fin uniform av modell äldre. Han visade oss runt i den gamla officersmässen, den s. k. Bielkemässen, där han berättade om hur militärlivet tedde sig för officerare och manskap i Sannahed på den tiden det begav sig. |
|
Höstpromenad den 12 november Höstpromenaden den 12 november genomfördes som planerat, men med endast ett fåtal deltagare. Vid pennan o kameran: Olle Bergsten Höstpromenad den 26 novemberNio promenadsugna scbseniorer mötte upp vid Naturens hus på förmiddagen för en vandring i Rynningevikens naturreservat. Vädret var på sitt bästa hösthumör med strålande sol från en klarblå himmel och 5 – 6 grader varmt. Rynningeviken låg som spegel så långt vi kunde se. Vi gick längs promenadvägen över Lillån bort mot Rävgången och vidare längs sjökanten upp till raststugan vid utsiktspunkten uppe på högen. Sedan tog vi sikte på gömslet för fågelskådning längst ut på landgången i vasskanten nedanför kullen. En perfekt plats för medhavt fika att njuta i solen. En och annan kvardröjande fågel syntes också här och var vid strandkanten och i buskagen. Efter ca 2 timmar var vi sedan tillbaka till Naturens hus efter en fin och trevlig promenad.  Vid pennan o kameran: Olle Bergsten |
Vårens aktiviteter
Dr. Denis Mukwege, Panzisjukhuset i Kongo och Nobels Fredspris den 22 januari
Cirka trettio seniorer hade samlats när i Nikolai församlingshem den 22 januari för att lyssna till Tommy Sandén, som inledde med en resumé av landets historia från kolonialtiden, när den belgiske kungen Leopold hade området som sin privata egendom, till tiden som kolonin Belgiska Kongo och perioden under Mobuto Sese Sekos och far och son Kabilas regimer. Han berättade om vad som driver dagens konflikter, inte minst kampen om landets rikedom på metaller. Panzisjukhusets historia, nuvarande situation och framtida behov och möjligheter illustrerades med bilder och berättelser. Det är rent ofattbara tragedier och grymhet som framför allt drabbar kvinnor och barn i regionen. Dr. Denis Mukweges eget arbete på sjukhuset, hans roll i det kongolesiska samhället och på den internationella arenan fanns naturligtvis i fokus för Tommys berättelse. Det finns ett stort internationellt intresse för att stödja sjukhuset; det svenska och inte minst det Örebro-baserade stödet till sjukhuset är exempel och Tommy berättade att det finns planer på ett nytt besök i Örebro till hösten av Dr. Mukwege och att vi kan vara stolta över att nobelpristagaren vill komma tillbaka till Örebro och höstens Fredskonferens och mänskliga-rättighetsvecka.
Flera medlemmar ville veta hur man kan stödja sjukhuset och det finns många sätt, till exempel via Rotarys insamling som syftar till en stabil energiförsörjning (och där flera SCB-seniorer är engagerade).
Man kan sätta in sitt bidrag på bankgiro 805-4736 med meddelandet ”Panziinsamlingen” (obs! missa inte den texten). Läkarmissionen och PMUs (Pingstmissionen) är andra organisationer som stödjer sjukhuset.
Föreningen tackade Tommy för ett mycket intressant föredrag. I valet mellan en blombukett och ett bidrag till sjukhuset hade Tommy valt…. Ja, gissa….
Vid pennan, Lennart Nordström
Guidat besök av Landshövding Maria Larsson på Örebro Slott den 21 mars 2019
Den 21 mars var det dags för ett efterlängtat besök hos vår Landshövding Maria Larsson på Örebro Slott.
Maria hälsade oss välkomna redan i entrén. Ett mycket varmt välkomnande med handskakning och några ord till var och en av oss. Vilket mottagande vi fick!
Vi var 50 personer som var på besök och förväntan var stor att få se ”det innersta” av Örebro Slott. Ett otroligt vackert slott både inne och ute. En riktig skatt vi örebroare har.
Vi fick också se all vacker konst som finns på väggarna. Även kaffet med hembakat bröd smakade mycket bra. Avsluningsvis tycker jag att det var en toppendag med många härliga och intressanta inslag som Maria förmedlade till oss.
Vi framför ett stort tack till Maria Larsson som guidade oss runt i slottets innersta.
Vid pennan Bosse Melkersson
Maria Larsson guidade oss med stor kunskap och entusiasm. Märktes att hon gillar jobbet som landshövding och att representera Örebro län.Hon nämnde också inledningsvis att hennes största önskan, när hon fick frågan av Regeringen, om ett bli landshövding, var att bli landshövding i Örebro län.Så blev det och det märks att hon gillar jobbet att representera länet. Dessutom verkar hon ha många intressanta kontakter och kopplingar som får länet ”på kartan”.
Det kändes stort att få se det innersta av slottet och den historiebeskrivning vi fick med oss.
Maria Larsson berättade med stor inlevelse och entusiasm och med målande beskrivningar om historiska ”slag”.
Örebro och dess befolkning den 10 april
Hur har staden utvecklats de senaste åren?
Sedan millennieskiftet har befolkningen i Örebro kommun ökat med närmare 30 000 invånare och överstiger sedan slutet av 2017, 150 000 invånare. Under presentationen tittar vi närmare på vad som ligger bakom Örebros befolkningsutveckling, men fokuserar på utvecklingen under 2018. Är det födelseöverskott eller flyttningar?
Är det grannkommuner, övriga Sverige eller utlandet som är ”motorn”?
Ja, flera av de här frågorna hjälpte Tomas Johansson, SCB:s befolkningsenhet oss att besvara.
För att kolla på bildspelet….
För markören över bilden….
Du startar bildspelet genom att klicka på ”pilen” i översta högra hörnet. Därefter kan du bläddra och kolla närmare på det Tomas presenterade på seminariet.
Siffror finns även i RTB i en SSD-tabell, om du vill kombinera elller gruppera själv.
Länk tillStatistikdatabasen…
Vid pennan Bosse Melkersson
Vårlunch på Vattentornet Svampen i Örebro den 8 maj
Den 8 maj var det åter dags för SCB-seniorernas årliga vårlunch. Den här gången lämnade vi Stora Hotellets veranda, till lite mer rymliga och högre belägna restauranten i Vattentornet Svampen.
Vi var drygt 50 personer som träffades och njöt av utsikten och den goda maten. Många av oss, som var på plats, konstaterade hur Örebro växer från norr till söder och väster till öster. Många nya byggnader kunde ses, som flera av oss inte sett tidigare.
Efter lite koll på utsikten intog vi en god buffé på Svampens restaurang. Här fick vi ta del av ett stort antal vällagade rätter och därefter njuta av ett antal goda efterrätter.
Faktaruta om Vattentornet Svampen:
Vattentornet Svampen invigdes i maj 1958. Sedan dess har Svampen varit ett av våra allra populäraste besöksmål i Örebro.
Sedan Svampen byggdes har ca 9 miljoner människor fått möjligheten att se Örebro från ovan. Världens mest besökta vattentorn?
Svampen byggdes under perioden 1955-57. Vattentornet togs i drift julen 1957 och invigdes våren 1958. Konstruktör och arkitekt var AB Vattenbyggnadsbyrån genom Sune Lindström, Stockholm. Tornet är 58 meter högt och rymmer 9 miljoner liter vatten. Svampen har drygt 100.000 besökare per år. Det finns ett systertorn i Riyadh i Saudiarabien. Det tornet är 33% större. Svampen används fortfarande som vattentorn. Vattnet pumpas upp i Svampens hatt som fungerar som reservoar och tryckutjämnare för Örebros dricksvatten.
Vid pennan Bosse Melkersson
Resan till Västanfors, Ängelsberg med Oljeön och Norberg den 11 juni
Den 11 juni bar det av på Seniorföreningens traditionella vårutflykt. Den här gången var målet Ängelsberg med Oljeön som huvudattraktion. Oljeön är ett stycke i det närmaste bortglömd stycke svensk industrihistoria. Ett av Sveriges äldsta oljeraffinaderier och världens enda kvarvarande från 1800-talet.
33 glada SCB-pensionärer åkte från Örebro med Västanfors utanför Fagersta som första etappmål. Där väntade förmiddagsfika på hembygdsgården och även en stunds rundvandring i den gamla miljön runt slussområdet vid Strömholms kanal.
Sedan åkte vi vidare den korta biten till Ängelsberg, som också är känt för sin unika bruksmiljö vilken även är klassad som världsarv, men bussen förde oss först till sjön Ånimmens strand. Där väntade en kort båtresa över sjön till Barrön eller Oljeön som den kallas. Med oss hade vi vår guide för dagen samt båtens (färjans) kapten som tryggt förde oss över sundet.
Guiden samlade oss framför den gamla industribyggnaden och berättade den intressanta historien om Oljeön och raffinaderiets uppkomst och nedgång under en nära 60-årig epok från 1870-talet till 1927. Oljan importerades från i första hand Pennsylvania med båt över havet och sedan via Strömsholms kanal till Ängelsberg. Där raffinerades den till huvudsakligen fotogen och olika oljeprodukter, en mycket lönsam affär under slutet av 1800-talet. Fabriksbyggnaden är i princip orörd från det verksamheten lades ned. Allt visades och förklarades ingående hur det gick till i en inte helt ofarlig verksamhet på den tiden. Brandrisken var en förklaring till varför verksamheten förlades till en ö. Som mest bodde och verkade ett 35-tal personer på ön. Oljehantering var inte heller någon hälsosam hantering och marken är fortfarande starkt förorenad.
Verksamheten på Oljeön har satt sin prägel på hela Ängelsberg i form av vackra hus med fint läge vid Ånimmen vilket vi också kunde konstatera på tillbakavägen över sundet. Sjöluften suger sägs det, så efter båtturen väntade lunch på ”Nya serveringen” uppe i ett av de fina husen.
Efter lunchen var det promenad längs en gångväg med utställda konstverk. Ängelsbergs svar på Örebros Open Art. Det fanns sedan också tid att titta på den gamla bevarade bruksmiljön.
När kosan därefter ställdes hemåt mellanlandade vi i Norberg för fika på det efter branden nyuppförda Elsa Anderssons konditori.
Vi var hemma igen vid 18-tiden då också regnet kom vilket vi klarat oss ifrån hela dagen.
Vid pennan och kameran: Olle Bergsten
Sensommar-/höstaktiviteter
Besök på Brixelgården den 27 augusti 2019
Efter ett antal samtal till Brixelgården under sommaren, som officiellt fortfarande är stängd efter Rickard Brixels bortgång, var vi välkomna att besöka gården med dessa fantastiska skulturer.
Vi var 35 förvantansfulla resenärer som satte oss i bussen mot Brixelgården. Vägen blev smalare o smalare men till slut öppnade sig den vackra platsen vid Hjälmaren, där Brixelgården ligger. Efter en kort promenad från bussen ner till Brixels statylandskap möttes vi av Ylva och Agneta som guidade oss. Det blev en mycket lyckad utflykt till Brixelgården.
Dagen var dock inte slut efter det besöket. Olle hade fixat kaffe och en toppengod macka, på ett helmysigt kaffé i Arboga. Här kunde vi njuta av kaffet och den fina miljön samtidigt som solen gassade skönt. Noterade på resan hem att termometern i bussen visade 31 grader utomhus.
Citat från Rickard Brixels konstnärliga manifest:
Lerans mjukhet, den sensuella smidigheten och dess fysiska motstånd är mina blodådror. Att modellera, stort som smått, skänker samma taktila njutning Men att arbeta med leran på stora skulpturer innehåller större och svårare utmaningar, den viktigaste givetvis att få leran att sitta kvar där jag vill ha den tills formmassan omsluter skulpturen. Slutligen återföds allt i brons.
Min konst söker uttrycka starka känslore, livets omvandling, resor i tid och rum, vare sig de är verkliga eller esoteriska. Jag vill förstå vilka vi är och ge kraft och styrka till människan, hon som försöker kämpa för en rak ryggrad och medmänsklighet under vadhelst för villkor som gäller. När jag står med lera ändrar mitt medvetande skepnad; slussarna öppnas, tillgången till detta något – Vintergatan, parallöella universum, Gud, det omedvetna, det arketypiska, havet eller vad vi vill välja att ge undret för ord, dessa valv bortom valv – strömmar genom mig och jag blir dess verktyg.
Vill du veta mera om konstnären Rickard Brixel och hans verk, så finns ett intressant program på SVT Play.
Länk till programmet på SVT PLAY
Vid pennan och kameran Bosse Melkersson
Vill du se större bilder så klickar du på bilden ovan…
Från soptipp till naturreservat
Detta var temat för september månads aktivitet i seniorföreningen. Mats Rosenberg, tidigare kommunekolog på Örebro kommun, gästade oss och berättade om Rynningevikens förvandling från Örebros bakgård till paradområde. Mats centrala roll i detta framgick med önskvärd tydlighet, även om han framhöll att det var laget och inte jaget som gjort skillnad.
Naturens hus hade öppnat klockan 10.00 denna dag, enkom för vår skull, och Mats inledde med att visa foton från Oljehamnen under sextio- sjuttio- och åttiotalen och det var verkligen ingen vacker syn. Smutsigt, oljigt och miljöförstört i allra högsta grad. Inte underligt om många tvivlade på att detta någonsin skulle kunna bli en grönskande miljö. Men med visioner, envishet, påhittighet och kunskap kommer man bevisligen långt.
Vi promenerade sedan någon kilometer i terrängen och Mats berättade om de olika miljöerna; dammarna med örten andmat (en växt, inte gamla brödkanter), passagen mellan två vattensamlingar som vilade på en grund av avverkade grantoppar men ändå bar 90 ton fordon och byggmaterial och uppmärksammade oss på de två fågelarter som jag brukar tänka på som faunans slarvigaste: vi såg en hafsörn och hörde spillkråkan. Många frågor ställdes och många svar gavs och vi lärde oss mycket om djur och växter i Rynningeviken.
En bättre ciceron än den som varit inspiratör och genomdrivare av detta projekt kan man knappast få. Mats hade också berättelser om diverse dramatiska Alaska-äventyr med livet som insats, men de fick anstå till en annan gång. Många av de drygt tjugo deltagarna avslutade med lunch på Naturens hus och i det fina vädret kunde vi konstatera att hösten inte var så dum ändå, i alla fall inte den 10 september 2019.
Vid pennan Lennart Nordström
”Om inkomster i allmänhet och för pensionärer i synnerhet”….
Så mycket bättre eller Bättre och bättre år för år…
….det var temat på höstens SCB-anknutna seminarium, som gick av stapeln en regnig tisdag eftermiddag, närmare bestämt den 15 oktober.
Det var roligt att det var så många som 37 seniorer, som trotsade regnet och fick lyssna till ett intressant och givande föredrag av Hans Heggemann, utredare på inkomststatistiken på SCB i Örebro. Han lotsade oss fram i den djungel av variabler och olika mått som finns i inkomststatistiken. Hans varvade också sitt föredrag med frågor till oss åhörare för att skapa en dialog, som verkade fortsätta även efteråt på fikastunden..
Du startar bildspelet genom att klicka på ”pilen” i översta högra hörnet. Därefter kan du bläddra och kolla närmare på det Hans presenterade på seminariet.
Här följer ett litet axplock av frågor som Hans förmedlade:
– Har vi det bättre nu än förr?
– Hur stor förvärvsinkomst hade de 10 procent av kvinnor resp. män som tjänade mest 2017?
– Hur stor andel av 67-åringarna hade löneinkomst 2017?
– Hur såg pensionens sammansättning 2017 ut för män resp. kvinnor uppdelat på allmän pension, garantipension, tjänstepension och privat pension?
– Vilken åldersgrupp bland pensionärer hade bäst inkomstutveckling mellan 2005 och 2017?
– Hur hög förvärvsinkomst hade 75-åringar 2017, kvinnor resp. män
Svaren på frågorna och mycket mer återfinner ni i bifogade PP-bilder här intill.
Vid pennan Kajsa Swenson
Kameran sköttes av Bosse Melkersson
Studiebesök på kraftvärmeverket den 12 november 2019
Vi var många (20 personer) som ville se kraftvärmeverket inifrån, en spännande miljö, som visar vilken enorm verksamhet som pågår där. En stor anläggning som procerar såväl värme som kyla, i första hand till Örebro men även viss produktion till några av grannkommunerna.
Peter, avdelningschef för driften, tillsammans med en medarbetare, guidade oss runt bland pannor och turbiner. Stora pannor med värme innanför skalen i storleksordningen >400 grader. Som tur var, för oss besökare att dessa pannor är mycket välisolerade. Allt styrs via datorer med övervakningssystem som gör att området är säkert att vistas i.
På bilderna nedan kan du se oss ”rymdmänniskor” iklädda såväl hjälm, glasögon som skyddsvästar.
Peter berättade också för oss när tekniken inte fungerade och vad som hände då…..
Lördagen den 6 oktober 2012 slog rök ut från fönsterrutorna på EON i Örebro. Branden gjorde att örebroarna blev utan varmvatten och värme några timmar innan reservverket gick i gång.
Bild: Aftonbladet
Sä här förklarade EON hur branden gått till…
– Den nya turbinen skulle testköras i ett övervarvsprov och ånga från värmepannan tillsattes för första gången. Men säkerhetssystemet var felaktigt installerat och fungerade därmed inte…
Idag är alla säkerhetsdetaljer utbytta mot ny modern teknik som övervakar verksamheten under dygnets alla timmar.
Kraftvärmeverket är dessutom bemannat dygnet runt, allt för säker övervakning.
Vid pennan och kameran: Bosse Melkersson
Lussefirande på Margareta festvåning 2019-12-10
Ordförande Lennart Nordström hälsade välkommen och gjorde en snabbgenomgång av vårens program. Vi var rekordmånga, 62 personer, som mött upp för att lyssna på sång och musik, dricka kaffe och sist men inte minst träffa ”gamla” arbetskamrater.
I år stod en SCB-kör och tillhörande musiker på flygel, dragspel och gitarr för underhållningen. Kören, som bestod av ca 15 personer hade bildats enbart för att förgylla vår tillvaro. Ett eminent framträdande! En repris nästa är given. En specialskriven version av sången om pepparkaksgubbarna framfördes med glimten i ögat.
En av verserna löd:
Ni komma, vi komma från SCB-land och vägen vi
vandrat tillsammans hand i hand
Så gamla, så visa ni äro alla tre,
Katarakt i era ögon, rullatorerna breve.
Efter körsången var det dags för lottdragning. Precis som förra året ingick två lotter i anmälningsavgiften. I år hade vi förnyat oss och lottade ut biokort istället för blomstercheckar, men pralinerna från Almida hade vi kvar som tidigare. Sammanlagt var det 16 vinster som fick nya ägare.
God Jul och Gott Nytt År!
Vid pennan Kajsa Swenson
Vårens aktiviteter…
Agenda 2030 och SCBs roll, onsdag den 21 februari
Eftermiddagsmötet hölls i Nikolai församlingshem
De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Statistik spelar en central roll i mätningen av framstegen.
Marie Haldorsson, SCB, berättade om hur SCB hanterar utmaningarna.
Läs mer: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/
Varnhemsresan 17 april 2018
Med en, för oss, ny chaufför (Johan, Björns son) vid ratten började vår resa till Västergötland. Vi var 39 förväntansfulla personer som steg på bussen i Örebro. Vädret var inte så inbjudande men vi behövde inte frysa.
Första stoppet på vår resa var Skara och Västergötlands museum som vi efter en del strul kom fram till. Där bjöds på kaffe och smörgåsar innan vi fick lite info av en guide. Vi fick även se en informativ film om livet innan munkarna kom till Varnhem.
Därefter var det fritt fram att utforska museet som har flera fasta utställningar och en del tillfälliga.
Det fanns flera informationsfilmer, bl.a. en som visade fyndet av sköldar som en lantbrukare hittade 1985 när han plöjde ett åker på Kålland. Fyndet bestod av 18 sköldar från vikingatiden.
På museet fanns också en rekonstruktion som föreställer Kata och en utställning med foto av fåglar.
Efter besöket på museet for vi vidare till Varnhem. Där kunde man se kyrkan, klosterruinen och Katas gård, med ruinen efter den privata gårdskyrkan. Den djupa kryptan under långhuset är välbevarad efter 1000 år. Den finaste graven man hittade under utgrävningarna fanns norr om kyrkogrunden. Där var Kata begravd. En runsten låg över kistan med inskriptionen ”Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster”.
Nu var det dags för lunch. Vi for vidare till Falköping och Falbygdens Osteria. Där var det uppdukat en buffé med ostar, charkuterier, pajer, kex och diverse annat gott. Den som ville kunde sedan handla med sig ost o.dyl. från butiken.
Mätta och belåtna styrde vi kosan mot Örebro men tog vägen förbi Trandansen vid Hornborgasjön. Man hade räknat till 6.600 tranor denna dag. Det fanns också en hel del svanar, gäss och olika arter av and.
Margaretha Söderberg
Kata
Katas gård
Sköldar
Tranor vid Hornborgarsjön
Hornborgarsjön
Studiebesök på Epiroc 2018-04-24
Epiroc, som tidigare hette Atlas Copco, finns på tre adresser i Örebro, på andra orter i Sverige samt i hela världen. Man ger support till 150 länder.
Örebrodelen av företaget sysslar bl.a. med tillverkning av gruv- och bergbrytningsmaskiner samt montering av borriggar och lastare till bl.a. gruvor och tunnelbyggen.
Företaget är Örebros läns största privata arbetsgivare med 2200 anställda. Globalt inom Epiroc kommer det av vara ca. 13 000 anställda.
25 SCB-pensionärer kom till Epiroc i Örebro.
Vi fick en bra information vid rundturen genom delar av anläggningen. Den största lastaren som monterades hade däck i dimensionen 33 tum. Ett mycket uppskattat besök hos ett företag med helt annorlunda verksamhet än den vi har varit vana vid.
Margaretha Söderberg
Höstens aktiviteter…
Resa till Gråfors samlingar m.m. 2018-09-12
Med Björn Larsson vid ratten åkte 26 personer tidigt på onsdagens morgon till Södermanland.
Vår resa gick via Eskilstuna till orten Sparreholm. Där väntade vår fantastiskt kunniga guide Leif Jacobsson vid Nostalgimuseet. Efter kaffe och macka fick vi guidning runt museet som var inhyst i Holmens gamla kontorshus. Makarna Gråfors har i dessa lokaler (20 rum) samlat föremål från förr med olika inriktning. Det fanns en järnhandel med ca. 4000 föremål, en frisersalong , självspelande instrument, gamla HD-motorcyklar m.m. Där fanns också en lanthandel som gav oss chans att köpa med sig lite godis/tablettaskar, bokmärken och andra ”bra att ha saker”..
Från Sparreholm åkte vi vidare mot Malmköping och Malmahed. Vår guide berättade om att försvarsmakten hade haft verksamhet på heden mellan 1774 och 1921 då regementet flyttade till Strängnäs.
Under åren 1927- 1966 bedrev Södermanlands gymnastikförbund de kända Malma hedslägren, där varje år 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Museet Malmahed (inhyst i en gammal militärbarack) visade både föremål från livet under regementstiden, gymnastikredskap och fotografier från gymnastiklägren samt natur och arkeologi. Bland annat fanns en stor samling med fågelägg.
Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.
Vi fortsatte nu till Hotell Malmköping för lunch. De bjöd på ugnsbakad sej med potatis och god sås.
Mätta och belåtna fortsatte vi vår resa . Vår guide berättade om ALLT vi såg efter vägen mot Hälleforsnäs. Han visste även vem som bodde i husen vi åkte förbi. Det var inte direkt någon autostrada vi åkte på utan vår chaufför Björn fick hålla tungan rätt i mun för att ratta oss rätt. Vi tänkte hälsa på statsministern på Harpsund men det visade sig att han inte var hemma. Tur för honom eftersom de höll på med renovering av fasaden.
Färden fortsatte till Mellösa och sedan Flen. Utanför Flen besökte vi Lida Gård för eftermiddagsfika. Där kunde man inhandla diverse saker till sin häst, hund eller katt eller förse sig själv med något nytt. Efter besöket äntrade vi bussen igen och fortsatte mot Örebro.
Vid pennan,
Margaretha Söderberg
Besök i Världsbutiken, Örebro 2018-09-27
Butiken för FairTrade i Örebro
Världsbutiken i Örebro är en ideell förening med uppgift att sälja hantverk och livsmedel som tillverkats enligt kriterierna för Fair Trade, från småskaliga producenter i Latinamerika, Afrika och Asien samt att genom information och utbildning verka för en ökad medvetenhet om rättvis handel.
Vi som besökte butiken på kvällen den 27 september visste nog inte hur väl- och genomorganiserat Fair Trade-rörelsen arbetar. Det är inte bara en butik på Storgatan med en handfull entusiaster bakom disken, utan en global rörelse för rättvisare handel. Föreningens överskott används för att utveckla Världsbutiken och för informations- och utbildningsinsatser om Rättvis handel. Föreningen är medlem i Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är den rikstäckande medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade produkter i Sverige. Organisationen Fair Trade Återförsäljarna är i sin tur medlemmar i World Fair Trade Organization (WFTO), både på europeisk och global nivå och stödjer också Fairtrade Sverige. Tack till Jan Pargell och Agneta Sandqvist som upplyste oss om allt detta.
Vi fick också veta hur Örebro-butiken drivs och hade möjlighet att provsmaka sortimentet av olivolja och kryddor. Det inhandlades diverse exotica från Sydafrika, havssalt med rejäl sälta, tomatkryddor med basilika och chili och inte minst en kryddblandning med chili, ingefära och peppar med bra tryck i och det bjöds på fika. Vi lämnade så småningom butiken med massor av nya insikter och med påsar med godsaker.
Den som vill engagera sig i Världsbutiken i större eller mindre grad är välkommen att höra av sig till Agneta, som (parallellt med ordförandeskapet för föreningen bakom butiken) arbetar vidare på SCB fram till 1 april 2019 och då förväntas bli medlem i Seniorföreningen. Det sägs att man ska sluta när man har som roligast och vi hoppas att Agnetas återstående SCB-månader verkligen lever upp till den devisen!
Vid pennan,
Lennart Nordström
Seminarium om SCB:s Partisympatiundersökning (PSU), 2018-10-31
Hur väl lyckades PSU mäta den svenska opinionen och kan vi överhuvudtaget mäta opinionen? Den frågan och många fler fick ett tjugofemtal nöjda deltagare svar på när Regina Vilkénas, produktansvarig för undersökningen, gav oss en intressant och givande föreläsning.
Hon började med att ge en bakgrund till undersökningen, som genomförts två ggr/år sedan 1972, en styrka är det stora urvalet (9 000 personer), insamlingen görs via webbenkät och telefonintervjuer. Ett orosmoln är bortfallet som ökat markant under de senaste åren, svarsfrekvensen ligger nu på 50-55 procent.
Regina visade flera olika resultat, bl.a. hur det hade gått för regeringspartierna 2004-2018 under respektive mandatperiod. Intressant var också att vi så tydligt kunde se hur påverkan av ny partiledare visade sig i opinionen. Vidare pratade Regina om partisympatierna för 65+ och lite hur det såg ut regionalt. Hon informerade en del om kvalitet och de utmaningar man står inför och berättade också varför PSU inte är en prognos över valet.
När vi jämför majmätningen 2018 till riksdagsvalet i september med valutfallet är det framför allt två stora förändringar som sticker ut; M:s kraftiga minskning och KD:s stora ökning. Gruppen övriga partier minskade också en del från majmätningen till valutfallet.
Sist men inte minst fick vi ta del av den metodundersökning som SCB genomför strax innan valet, men som inte publiceras. Den genomförs bland annat för att följa upp kvaliteten. Sammanfattningsvis kunde vi se av den att SCB lyckades bra när det gällde att mäta den politiska opinionen jämfört med utfallet i riksdagsvalet 2018, dock kan vi notera en underskattning av KD och en överskattning av V.
Att mäta politisk opinion innebär många utmaningar, Regina pekade på några av dem:
•Hypotetisk fråga under större delen av tiden
•Minnesproblematik i hjälpinformationen
•Opinionssvängningar
•Skattning av valdeltagande
•Individbortfallet
•Osäkra väljare
Vid pennan
Kajsa Swenson
Medlemsmöte och träff med SCBs nya GD, Joakim Stymne, 2018-11-22
Mötet ägde för ovanlighetens skull rum i City konferenscenter i SCB-huset, en nygammal bekantskap för de flesta
Eftermiddagen inleddes med ett kort formellt medlemsmöte. Det enda ärendet för dagen var att fastställa de vid senaste årsmötet föreslagna förändringar i föreningens stadgar. Förslagen godkändes och träder i kraft från kommande årsskifte.
I väntan på GD:s ankomst serverades kaffe och kaka i konferenscentret.
Lennart Nordström hälsade Joakim Stymne välkommen och inledde med en kort exposé över GDar som kommit och gått de senaste 30 åren innan han lämnade över ordet.
Joakim Stymne tillträdde som GD för SCB i december 2017. Han kom då närmast från motsvarande tjänst för Staten tjänstepensionsverk, SPV. Han presenterade sig själv som ”tabellbitare” från barndomen som med utbildning som nationalekonom hade jobbat med ekonomisk makroanalys inom banksektorn och senare inom regeringskansliet tyckte han nu att GD för SCB kunde vara en intressant utmaning. Han pekade också på statistikens samhällsnytta och möjligheten att få leda en stor organisation som SCB kändes lockande. Han visade på de förordningar och regelverk som styr statens statistikframställning. En av SCB:s roller är att samordna och utveckla den offentliga statistiken och tillsammans med andra statistikansvariga myndigheter skapa en ny målbild, Statistik 2020. Det innebär bl.a. att samarbeta med samtliga 28 Statistikansvariga myndigheter, SAM, som verkar inom 22 ämnesområden och 108 statistikområden. Det innebär också att utveckla verktyg, gemensamma publikationsplattformar och kvalitetssäkring av den offentliga statistiken. Den nye GD:n nämnde också vikten av att försvara förtroendet för statistiken och motverka förekomsten av ”fake news” och beskyllningar om partiskhet m.m.
Han tog också upp aktuella frågor inom verket som:
- Den nyligen genomförda omlokaliseringen av verksamhet från Stockholm till Örebro och några av de konsekvenser detta fört med sig bl.a. en minskning av personal med ett 100-tal personer men också nyrekrytering av kompetens.
- Bortfallsproblemen i undersökningar
- Nya datakällor
- Förändrad datainsamling och anlitande av externa leverantörer
Slutligen gavs också möjlighet att ställa frågor till GD som exempelvis om:
- Hur ser samarbetet med universitet och högskolor ut nuförtiden?
- Hur ser kompetensförsörjningen ut nu?
- Hur är läget för uppdragsverksamheten?
- Arbetet med att tillhandahålla ”öppna data”?
- Hur ser ROS-kansliets roll ut?
- IT-organisationens nuvarande funktion?
- Analysverksamheten betydelse?
Svar gavs mer eller mindre utförligt på alla frågor och alla verkade nöjda med informationen om SCBs nuvarande verksamhet.
Lennart, vår ordförande, tackade för en intressant genomgång och överlämnade en blombukett som tack.
Vid pennan
Olle Bergsten
Traditionsenligt samlades vi på Margareta festvåning för det årliga luciakaffet, 2018-12-11.
Ordförande Lennart Nordström hälsade välkommen och gick snabbt igenom vårens program.
I år var vi 49 personer som mött upp för att lyssna på vackra Luciasånger, dricka kaffe och sist men inte minst träffa ”gamla” arbetskamrater.
Luciatablån framfördes som vanligt av elever från Karl Johans skolan. I år var det klass 8 C som stod för den vackra och stämningsfulla sången och som vanligt sjunger de helt fantastiskt.
Efter Luciatablån var det dags för lottdragning av blomstercheckar och choklad från Almida sammanlagt 12 priser lottades ut. Nytt för i år var att 2 lotter/personer ingick i anmälningsavgiften.
God Jul och Gott Nytt År!
Vid pennan
Maggan Carlsson
→ 12 december
Luciafirande
Rapport från Luciakaffet på Margareta Festvåning 12 december 2017
Som traditionen bjuder samlades vi på Margareta Festvång för luciakaffe. Förra året var vi närmare 60 personer men i år var vi 61 personer. Rekord!!
Ordförande Lennart Nordström hälsade välkommen. Lottringen blev snart slutsåld men som tur var hade vi lite mer lotter att sälja under kaffe.
Margareta Festvåning hade som vanligt dukat upp kaffebordet med lussebullar och goda kakor.
Klockan 15 kom lucia med följe intågande. De var från Karl Johans skola. Luciatablån var som vanligt mycket fint framförd. Ett par av julsångerna hade fått nytt arrangemang. Mycket bra!
Efter luciatablån var det dragning av lotterna. Gunilla Dahlén och Margareta Carlsson skötte dragningen. Vinsterna var som tidigare år blomstercheckar och praliner från Almida. Dragning av julklappar gjordes därefter.
Tack till personalen på festvåningen för väl skött arrangemang. Förhoppningsvis får vi återkomma nästa år igen.
Vid pennan
Margaretha Söderberg, vice ordf.
→ 9 november
Aktuella utmaningar i statistikproduktionen – Folke Carlsson
Vid seniorföreningens novembermöte berättade avdelningschef Folke Carlsson för de drygt 50 åhörarna om dagssituationen vid SCB. Han informerade om regeringens omlokaliseringsbeslut att flytta vissa funktioner, däribland verksledningen med stab och IT-verksamheten, från Stockholm till Örebro. Överflyttningarna får dock inte påverka den löpande statistikproduktionen utan den måste fortgå så att inte avbrott i tidsserier eller liknande uppstår. Med den starka arbetsmarknadssituationen i Stockholmsområdet har dock flyttplanerna lett till att många sökt sig nya jobb och lämnat SCB i förtid. Endast ett mindre antal personer har valt att flytta med till Örebro, vilket inneburit att många nyrekryteringar har genomförts och kommer att genomföras i Örebro.
Folke lyfte också den allt större bortfallsproblematiken, dvs. att få utvalda personer att ställa upp och besvara enkäter och delta i intervjuundersökningar. Det är ett bekymmer som delas med många länders statistikbyråer och man arbetar med att söka hitta metodologiska lösningar. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar också verksamheten på många olika sätt. Han kommenterade även den långsiktiga utvecklingsplanen som tar sin utgångspunkt i Strategi 2020, omstruktureringen av datainsamlingen och samarbetet med extern leverantör, samt ekonomin, personalfrågor och lokalfrågor.
Folke lyckades även stilla många pensionerade SCBares nyfikna frågor om olika undersökningar och förhållanden. Han avslutade med att konstatera att det händer mycket på SCB just nu och att 2017 i många avseenden varit ett unikt år.
Seniorföreningens ordförande Lennart Nordström tackade Folke Carlsson för ett informativt föredrag och hälsade honom välkommen åter vid ett senare tillfälle för att berätta mer om utvecklingen.
Per-Åke Bladh/Kajsa Swenson
Avdelningschef Folke Carlsson
→ 10 oktober
Flygvapenmuséet, det kan väl inte vara något att titta på?
Jo, det var det verkligen. Det tyckte i alla fall vi knappt tjugo seniorer som besökte museet den 10 oktober 2017. Om man är intresserad av flyg och flyghistoria (som undertecknad) är det förstås ganska självklart. Men också seniorer som inte gjort sig kända som tekniknördar tycks ha haft stort utbyte av besöket.
Vår guide Bosse hade förmodligen en bakgrund som flygtekniker, inte pilot. Han kallade genomgående piloter för ”chaufförer”, en fikonterm som verkar vara allmän inom flyget men som härstammar från den tid då bilars ångmotorer måste värmas upp innan uppstart. Svenska flyganställda brukar ju slänga sig med begrepp som ”kärra” när vi andra säger ”flygplan”, och ”bårda flajten” istället för kliva på. Vi seniorer försökte förstås se insatta och blasé ut, anammade genast termerna och lagrade dem för framtida bruk. Bosses insats var centralt för vårt fina utbyte av besöket och kniviga frågor från flera i vår grupp besvarades per omgående.
Läs hela Lennarts referat från Flygvapenmuseét.…
→ 19 september
Rapport från vandring i Stadsträdgården den 19 september
Vi var 14 medlemmar som träffades vid ingången till Stadsträdgården för att möta Lars Erik Krafve, vår stadsträdgårdsmästare. Han började sin guidning med att hänvisa till Örebro kommuns hemsida där man kan skriva ut kartor beroende på vilken typ av vandring man vill göra, träd-, magnolia-, eller konstvandring. Vi fick nog en blandning av de olika temata med början bakom Stadträdgårdens hus.
Där står en staty, tillverkad av en gammal alm, skapad av konstnären Torbjörn Lindgren 2008 och som representerar de viktigaste byggnaderna i Örebro. En mycket häftig skapelse som tyvärr har fått en undanskymd plats i parken. Vi gick vidare till korkeken som tidigare hade dekorerats av Konstskolans elever. Man kan fortfarande se vinkorkar som dinglar i trädet! I parken finns 56 olika träd och den mest berömda är ett grått valnötsträd som har blivit stammoder för odlade exemplar av arten! Parken har också 41 olika sorters magnolior varav vi kunde se några som fortfarande var i blom. Vi passerade även ett antal statyer av de 18 olika som finns i parken. En mycket trevlig förmiddag i Stadsparken under en mycket kunnig guidning av Lars Erik Krafve!
→ 9 maj
Resan till Läckö Slott….
Ett tjugotal förväntansfulla seniorer intog sina platser i bussen denna vårdag med växlande molnighet. Som ofta förr, körde Björn vår bekväma buss. Första stopp blev i Hova, men vi var för tidiga för den årliga riddarveckan som genomförs till minne av slaget vid Hova i juni 1275. Istället blev det fika med smörgås på Hova Konditori med en mysig 50-talsinspirerad inredning. Vi kunde även notera att ombyggnaden av E20 förbi Hova äntligen påbörjats; klart om drygt två år.
Färden gick vidare genom det vackra västgötska landskapet där Kinnekulle och Husaby kyrka kunde skönjas i fjärran. De sista två milen på Kållandsö gick på slingriga och ibland smala vägar, men vi kom fram till det vackra barockslottet i god tid för vår bokade visning.
Läs hela Leif Haldorsons referat från Läcköresan…
→ 4 april
Vårlunch i Stora Hotellets glasveranda…
Årets vårlunch för SCBs seniorförening genomfördes traditionsenligt. För dagen samlades 55 medlemmar.
→ 7 mars
Årsmöte
SCBs seniorförenings årsmöte ägde rum på Margareta Festvåning med ett drygt trettiotal medlemmar närvarande.
Mötet inleddes med en parentation över de medlemmar som under fjolåret gått ur tiden.
Årsmötet godkände såväl styrelsens verksamhetsberättelse som ekonomiska redovisning, varefter årsmötet biföll revisorernas förslag om ansvarsfrihet för styrelsen för verksamhetsåret 2016.
En ny styrelse valdes.
Ordförande: Lennart Nordström
Övriga styrelseledamöter är:
Margareta Söderberg, vice ordförande
Olle Bergsten, kassör,
Gunilla Dahlén, sekreterare
Birgitta Ricklund, övrig ledamot
Suppleanter i styrelsen:
Margareta Carlsson och Per-Åke Bladh.
Nästa aktivitet är den traditionella vårlunchen på Stora Hotellet tisdagen den 4 april.
Den nya styrelsen finns under fliken Styrelse.
Protokoll från årsmötet kan laddas ner här: Årsmötesprotokoll
→ 7 februari
Lena Bernhardtz, SCB, berättar om jämställdhetsstatistik på export!
Vid SCBs seniorföreningens första möte för säsongen berättade Lena Bernhardtz, SCB, om de utlandsuppdrag hon arbetat med de senaste åren. De har handlat om att vara främst forna östländer och afrikanska länder behjälplig med att framställa statistik om olika jämställdhetsaspekter. Uppdragsgivare har SIDA varit.
För de aspekter som behöver belysas identifieras ett antal ”orsaker” bakom förhållandet och därefter ”konsekvenser” därav. Detta översätts sedan till mätbara frågor, så att data kan inhämtas, sammanställas och belysa det eftersökta förhållandet.
Lena visade metodiken vid arbetet och lät de 30 närvarande deltagarna prova på att ta fram orsaker och konsekvenser av några samhällsfenomen, som borde belysas för att främja en positiv utveckling av jämställdhet.
Lena fick svara på många frågor efter sitt uppskattade föredrag, varefter hon avtackades med en vårbukett.
Per-Åke Bladh.
Genomförda aktiviteter 2016
→13 december
Luciakaffe
Traditionsenligt samlades vi på Margareta festvåning för det årliga Luciakaffet.
I år slog vi rekord, vi var närmare 60 personer som deltog!!!
→ 16 november
Studiebesök på Konserthuset
SCBs seniorförening gjorde under novembermötet ett studiebesök i det nyrenoverade konserthuset. Drygt 35 medlemmar hade mött upp till besöket. Vår entusiastiska guide tog oss runt i huset och visade såväl konsertsal som repetitionsrum och person alutrymmen. Han berättade även om Svenska Kammarorkestern och de konserter som äger rum den närmaste tiden.
→ 23 oktober
Så var det dags för Karlstadresan den 23 oktober 2016 där 34 medlemmar och medföljare deltog.
Kl. 08.30 startade vi från Fredsgatan med Krister som chaufför i en bekväm ”Go By bus” buss. Efter ytterligare avhämtning av resenärer vid Eurostop anlände vi vid 10-tiden till Alsters herrgård där vi blev serverade kaffe och bulle. Påfallande många hade inte varit där tidigare och det blev en överraskning för en del att parken och inredningen var så genuin. Man kunde också köpa div. hantverk i ett annex till herrgården.
Nästa stopp blev vid Sandgrund där vi fick studera Lars Lerins konst, till en början på egen hand men vid 12-tiden fick vi guidning.
Alla var överens om att detta skapade ett mervärde eftersom vi också hade en duktig guide. Hon berättade om Lars Lerins (LL) bakgrund.
Värmlandsoperan
Klockan 15 var det dags för huvudattraktionen, Värmlandsoperans uppsättning av ”Les Misérables”. Storyn baserar sig på Victor Hugo´s ”Samhällets olycksbarn” från 1862. Som musical uruppfördes den 1985 i London. I Sverige har föreställningen spelats i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. I de senare städerna två gånger
På hemvägen stannade vi till på Värmlands Rasta för en snabb fika. Kl. 20.30 var vi tillbaka i Örebro.
→ 27 september
Stenarbetsmuseet i Hällabrottet
Vid SCB seniorförenings utfärd tisdagen den 27 september deltog 17 personer. Första anhalt på resan var Stenarbetsmuseet i Hällabrottet, där guiden Roland Eliasson tog emot gruppen. Efter Yxhult och lunch fortsatte färden till skoindustrimuseet i Kumla.
→ 21 juni
Utflykt till Munkhyttan
Den planerade fjärilsutflykten till Munkhyttan bestämdes till tisdagen den 21 juni I samråd med Claes Eliasson, vår guide om vädret var gynnsamt för att se några skönheter!
→ 24 maj
Resan till Grimsö och Nostalgibyn
Då var det dags för vårens heldagsresa, som denna gång gick till trakterna av Riddarhyttan och Frövi i tassemarkerna mellan Örebro och Västmanlands län. Vi var 20 i bussen, som fördes av vår chaufför Björn. Vårt första mål var Grimsö forskningsstation i Bergslagen i Lindesbergs kommun. Där pågår forskning om vilda djur och där är Viltskadecenter beläget.
→ 9 februari
Förmiddagskaffe i Nikolaikyrkans församlingshem den 9 februari
Denna gång var det föreningsmedlemmen Lennart Nordström som berättade om sitt arbetsliv efter SCB. Att nyfikenheten var stor bland oss SCB-seniorer på vad Lennart hade att förtälja visar den stora deltagarsiffran på 48 personer, vilket är all time high för våra förmiddagsträffar.
→ 8 mars
Årsmötet den 8 mars 2016
Föreningens årsmöte hölls i Margaretas festvåning, med deltagande av 36 SCB-seniorer.
Genomförda aktiviteter 2015
→10 februari
Den 10 februari bjöds på förmiddagskaffe i Nikolaikyrkans församlingshem.
Björn Nordzell höll ett föredrag om dagfjärilar. En del av de 34 närvarande SCB-seniorerna verkade veta något om detta men de flesta fick en helt ny inblick i dagfjärilarnas förunderliga liv.
→10 mars
Den 10 mars hölls årsmöte med efterföljande lunch i Margaretas Festvåning.
Ett 30-tal SCB-seniorer deltog. Den nya styrelsens sammansättning under 2015 kan ses under fliken Om föreningen/Styrelse.
Protokoll från årsmötet kan
→14 april
Den 14 april samlades drygt 60 SCB-seniorer på Stora hotellet för vårlunch.
Det bjöds på tre rätters lunch och en vacker utsikt mot slottet för endast 50 kr.
Gunnar Hedin har skrivit rapport från tillställningen.
→5 maj
Den 5 maj åkte 16 SCB-seniorer på studiebesök till Opera på Skäret.
Att en gammal trävirkeslada kunde bli ett operahus i världsklass var det nog inte många som visste. Initiativtagarna till operan, Sten och Anna-Carin Niclasson guidade oss runt. Här får ni ett smakprov på den fina akustiken i ladan.
Läs också
→26 maj
Den 26 maj åkte 25 SCB-seniorer till Forsvik på Vätterns västra sida och sedan till Karlsborg,
Läs Per-Åke Bladhs referat från utflykten.
→4 juni
Den 4 juni samlades 18 SCB-seniorer för att njuta av växtrikedomen på Herrfallsäng i Hallsberg kommun.
Gunilla Dahlén hade inbjudit Arne Holmer, som är expert på ängens flora och fauna, att guida oss.
Läs här Gunnar Hedins berättelse om utflykten.
→1 september
Den 1 september samlades 18 seniorer på Stortorget för en guidad visning av Open art i Örebro.
Läs här Gunnar Hedins berättelse om några av de intressanta konstverk som ingick i den guidade turen.
→22 september
Den 22 september var det dags för heldagsutflykten till Pershyttan och Nora.
Yngste deltagaren var Selma 4 år, som åkte med sin farmor Inga-Lill. Vår busschaufför var som vanligt Björn, som var nyss hemkommen från en bussrattning till Spanien. Ett tjugotal personer var vi i bussen.
Läs mer i Gunnar Hedins referat från utflykten.
→13 oktober
Den 13 oktober åkte 45 seniorer på en stadsrundtur genom Örebros olika stadsdelar med journalisten och författaren Alf Rune som ciceron.
Då Alf Rune sedan barnsben bland annat varit historieintresserad specialiserade han sig på lokalhistorisk bevakning av Örebro under sin tid både på Örebro-Kuriren och Nerikes Allehanda.
Läs mer i Per-Åke Bladhs referat från stadsturen.
→5 november
Den 5 november samlades ett 15-tal seniorer för att lyssna på Piano till lunch, framförd av två studenter vid Musikhögskolan, Christoffer Dolk och Emil Li.
Enligt programmet skulle musik av Rachmaninoff och Villa Lobos spelas.
Läs mer i Per Thörns referat.
→17 november
Den 17 november serverades det förmiddagskaffe i Nikolai Församlingshem.
Ungefär 35 SCB-seniorer lyssnade uppmärksamt på Rasmus Axelsson, som initierat och medryckande berättade om Svartåbanan och dess tillkomst och nedläggning.
Läs mer i Per-Åke Bladhs berättelse.
→15 december
Den 15 december samlades 47 seniorer på Margaretas festvåning mitt i Örebro för Luciasamkväm med mingel, kaffe, lotteri och julklappsbyte.
Klass 7b från Karl Johansskolan stod för Luciatablån.
